EU öppnar för att skjuta upp delar av AI-förordningen
Europeiska kommissionen överväger att skjuta upp vissa delar av den nya AI-förordningen. Detta efter växande tryck både från medlemsländer och näringsliv. Bakgrunden är att flera centrala riktlinjer och tekniska standarder ännu inte är färdiga, samtidigt som nästa stora implementeringssteg närmar sig i augusti 2025.
Vid ett möte med EU:s digitalministrar i Luxemburg sade kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen att man inte bör utesluta ett uppskov om stöddokumentationen inte hinner bli klar. ”Det är mycket viktigt att ge rättssäkerhet till industrin, osäkerheten påverkar företagens vilja att engagera sig.” förklarade hon.
AI-förordningen, som blev klar i slutet av 2023, är den första i sitt slag i världen och syftar till att reglera riskerna med artificiell intelligens. Den innehåller både förbud mot vissa AI-användningar och omfattande krav på transparens, säkerhet och ansvar. De första reglerna trädde i kraft i februari 2024, medan de mest komplexa skyldigheterna, inklusive regler för leverantörer av generativa AI-modeller, väntas börja gälla i augusti 2025.
Men industrin, inklusive aktörer från USA efter Donald Trumps återkomst till presidentposten, har efterfrågat ett "stop-the-clock" system som skjuter upp ikraftträdandet om nödvändiga standarder inte finns på plats. En uppförandekod för generativ AI, som skulle fungera som en praktisk vägledning, är ännu inte färdig.
Polens biträdande digitalminister Dariusz Standerski uttryckte viss förståelse för kravet från industrin. "Det är ett rimligt krav, men att bara förlänga tidsfristerna utan plan är inte vägen framåt," sade han. Polen kan tänka sig att stödja ett uppskov, men endast om det finns en tydlig handlingsplan för vad som ska uppnås under den förlängda perioden.
Diskussionerna sker samtidigt som EU-kommissionen driver ett större initiativ för att förenkla digitala regelverk. Enligt Standerski handlar förenkling inte bara om att minska regler, utan också om att göra rättsutvärderingar, hantera genomförandekostnader och använda teknik för att underlätta efterlevnad. "Vi har fått tydliga signaler om att förenkling handlar om mer än avreglering" sade han.
Kommissionen betonar att målen med AI-förordningen står fast, men att man i förenklingsarbetet håller alla alternativ öppna. Samtidigt påpekar juridiska experter att en formell uppskjutning av bestämmelsernas ikraftträdande skulle kräva en ny lagstiftningsrunda.
Kai Zenner, kanslichef för den tyske EU-parlamentarikern Axel Voss, varnade för att signalera svaghet: "Det värsta som kan hända är att EU framstår som att vi ger upp vår AI-strategi vid första motstånd." Han betonade också att många redan tidigare varnat för att tidsramarna var för snäva för ett så tekniskt komplext regelverk.
Trots dessa varningar finns det enighet om att ett visst andrum kan behövas, men utan att företag drar slutsatsen att regleringen tappar kraft. "Det vore ett misstag att tro att en paus innebär att man kan ignorera lagen," menade juristen Eduardo Ustaran. Enligt honom bör alla parter se en eventuell försening som en möjlighet att förstärka regelefterlevnaden, inte undvika den.
