FDI-lagen: Sverige ville skydda sig – men skapade en investeringsfälla
Vi ville säkra Sveriges intressen. Men i jakten på att mota potentiella hot har vi skapat en administrativ bromskloss som riskerar att kväva det kapitalflöde vi så desperat behöver. Istället för att stärka vår ekonomi kan vi nu ha gjort oss själva mer sårbara.
Sverige har historiskt varit en attraktiv marknad för utlandsinvesteringar. Kapital utifrån har varit avgörande för vår tillväxt, innovation och sysselsättning. Men i takt med att världen blivit mer geopolitisk instabil har många EU-länder skärpt sina regler för att skydda strategiska sektorer från fientliga uppköp och spionage.
Säkerhetspolisen har länge varnat för att svenska företag är måltavlor för främmande makter. Svaret blev FDI-lagen (granskning av utländska direktinvesteringar), som ger staten rätt att blockera investeringar som kan hota Sveriges säkerhet eller allmän ordning. Lagen i sig är inte problemet – utan dess implementering.
Från nödvändig skyddsmekanism till byråkratisk snubbeltråd
Lagen innebär att många typer av investeringar måste anmälas till Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och invänta godkännande innan affären får genomföras. Processen kan ta månader. Problemet är att definitionen av “skyddsvärd verksamhet” är så bred att ingen riktigt vet vad som omfattas. Resultatet? En våg av försiktighetsanmälningar, där bolag och investerare hellre skickar in en ansökan i onödan än riskerar sanktionsavgifter eller att transaktionen ogiltigförklaras.
Statistiken från ISP visar tydligt att många anmälningar aldrig leder till vidare granskning. Men osäkerhetens pris är högt. Transaktioner försenas, kostnader skjuter i höjden, och investerare riskerar att dra sig ur.
Innovation kräver kapital – kapital kräver tydlighet
För oss som investerar i techbolag är det här extra allvarligt. Många nystartade bolag behöver riskkapital för att kunna skala upp, och osäkra regler skapar en miljö där investerare tvekar. Det är ett systemfel i en bransch där tajming är avgörande – medan svenska startups fastnar i regelkrångel springer konkurrenterna vidare.
Sverige säger sig vilja skydda sina företag. Men vad spelar det för roll om vi samtidigt gör det svårare för dem att växa och konkurrera?
Dags att justera kursen
Det är svårt att förstå hur lagstiftaren landade i en så svepande och trubbig anmälningsplikt. EU-kommissionen har i sin senaste utvärderingsrapport påpekat brister i medlemsländernas tillämpning av FDI-förordningen, och det är tydligt att justeringar är nödvändiga. Sverige bör ligga i framkant och snabbt förfina lagen.
En tydligare definition av vilka verksamheter och investeringar som omfattas skulle kunna minska antalet onödiga anmälningar och samtidigt stärka rättssäkerheten. Vi behöver ett regelverk som faktiskt gör det det var avsett för – att skydda Sverige – utan att kväva inflödet av kapital och innovation.
Vi behöver en pricksäker lag, inte en trubbig regelbok som skapar fler problem än den löser. Annars riskerar vi att inte bara skrämma bort fienden, utan också de vänner vi så väl behöver.
EVELINA ANTTILA
