Ryssland tar över svenska varumärken
Efter invasionen av Ukraina 2022 lämnade många västerländska företag den ryska marknaden. Bland dessa fanns flera svenska bolag, som av säkerhetsskäl och av princip valde att avsluta sin verksamhet i landet. Nu börjar konsekvenserna av det beslutet bli tydliga – inte minst när det gäller immateriella rättigheter.
I takt med att bolag lämnat landet har ryska myndigheter börjat utnyttja ett juridiskt kryphål: enligt en lag från 2022 kan företag med mer än 25 procents utländskt ägande, från så kallade ”ovänliga länder”, försättas under extern administration. Samtidigt har det ryska patentverket mottagit en våg av varumärkesansökningar från inhemska aktörer som försöker ta över kända logotyper – ibland med endast kosmetiska ändringar. Ett exempel är det ryska möbelföretaget Idea, som försökt registrera en logotyp mycket lik IKEA:s.
Nu rapporteras att svenska Ericsson kan bli det första bolaget vars varumärkesskydd i Ryssland formellt hävs. Enligt ryska affärstidningen Kommersant, återgiven av Finwire, har den ryska patentmyndigheten överfört rätten till Ericssons varumärke till det ryska bolaget Rusklimat. Det är första gången ett västerländskt bolag förlorar sitt skydd i domstol efter krigets början.
Christina Wainikka, expert på immaterialrätt vid Svenskt Näringsliv, ser med oro på utvecklingen.
– Det är oroväckande att svenska företag nu riskerar att förlora sina varumärken i Ryssland. Det här innebär inte bara ett juridiskt bakslag utan signalerar också att Ryssland fjärmar sig allt mer från internationella normer och världshandeln, säger hon.
Kärnan i problemet ligger i det så kallade användningstvånget. Varumärken måste tas i verkligt bruk inom en viss tidsperiod för att ensamrätten ska fortsätta gälla. Inom EU är gränsen fem år, men i Ryssland gäller tre år. Eftersom många företag drog sig ur 2022 innebär det att tidsfristen nu löpt ut för flera registreringar.
Wainikka förklarar att regeln finns för att undvika så kallade bombmattor av registreringar – alltså att företag försöker täcka alla möjliga produktkategorier utan att faktiskt använda varumärket för dem. Detta innebär att skyddet endast gäller för de varor och tjänster där varumärket är i bruk.
När skyddet upphör kan varumärkena fritt övertas av ryska företag. Det gör det inte bara svårare för västerländska företag att återvända till Ryssland – i vissa fall kan det bli omöjligt. Dock finns en gräns: produkter tillverkade under dessa övertagna varumärken kan inte exporteras till länder där ursprungsbolaget fortfarande har ett giltigt skydd. På så sätt blir den ryska marknaden allt mer isolerad.
– Det här är en utveckling som kan få långsiktiga effekter för både näringsliv och handel. Ryska företag kan kortsiktigt vinna på detta, men på längre sikt blir det en återvändsgränd, säger Christina Wainikka.
Sammantaget markerar detta ett nytt skede i den ekonomiska konflikten mellan Ryssland och väst – ett där rättigheter som tidigare varit globala nu luckras upp nationellt, med stor osäkerhet för företag som följd.
