Svenska finanssektorn kämpar med otillräcklig AI-kompetens
Den svenska finanssektorn har enligt en rapport från konsultbolaget Advisense en lång väg kvar innan AI får genomslag i kampen mot penningtvätt. Kompetensbrist, gamla system och otydliga regelverk håller tillbaka utvecklingen, samtidigt som nya EU-krav närmar sig.
Den färska rapporten visar att svenska banker och fintechbolag möter betydande hinder i att införa AI i arbetet mot penningtvätt. Trots ökande datamängder och mer avancerad brottslighet används tekniken fortfarande i begränsad omfattning.
Undersökningen, som omfattar 28 finansiella institut, visar att endast 12 procent redan använder AI för att analysera betalningsflöden. En tredjedel har ännu inte påbörjat något AI-arbete, medan 42 procent befinner sig i utredningsstadiet, 17 procent driver pilotprojekt och 8 procent planerar implementering.
Bristen på intern AI-kompetens inom finansiell brottsbekämpning framhålls av 62 procent som ett stort hinder. Drygt hälften anger att äldre it-system försvårar integration med AI, och 42 procent ser höga kostnader för systembyte som ett avgörande problem.
Tillgången till kvalitetssäkrad data och avsaknaden av tydliga riktlinjer för AI-användning skapar ytterligare hinder. Av många aktörer efterlyses nu klara regler för vad som är tillåtet, och hur tekniken kan användas på ett transparent sätt inom bekämpningen av penningtvätt.
I dag övervakar bankerna miljontals transaktioner varje dag. Men en stor andel av larmen visar sig vara falska, vilket leder till kostsamma och tidskrävande utredningar med begränsad effekt. Enligt uppgifter från Europol stoppas enbart en procent av all penningtvätt.
I och med EU:s nya penningtvättsregler som träder i kraft 2027, och som ställer höga krav på mer avancerade analyser, ökar pressen på finanssektorn att modernisera. Utan tekniska satsningar riskerar Sverige att halka efter i kampen mot en organiserad brottslighet som snabbt tar till sig ny teknologi.
