Trump stoppar internationella studenter vid Harvard

Donald Trumps administration har förbjudit Harvard University att ta emot internationella studenter och kräver att nuvarande utländska studenter lämnar universitetet, annars riskerar de att förlora sin legala status i USA. Beslutet, som offentliggjordes den 22 maj, ses som en kraftig upptrappning i presidentens ideologiska konflikt med den högre utbildningssektorn.

Departementet för inrikessäkerhet (DHS) anklagar Harvard för att ha skapat en ”osäker campusmiljö” genom att tillåta propalestinska och regimkritiska protester, som enligt myndigheterna ska ha inneburit trakasserier av judiska studenter och stört undervisningen. Minister Kristi Noem gick så långt som att anklaga universitetet för att ”främja våld, antisemitism och samarbete med det kinesiska kommunistpartiet.”

”Harvard hade gott om möjligheter att göra det rätta. De vägrade. Nu har de förlorat sin SEVP-certifiering,” skrev Noem i ett uttalande och tillade att detta bör fungera som en varning till övriga universitet i landet. Beslutet innebär att Harvard inte längre får ta emot studenter med F- eller J-visum inför läsåret 2025–2026. Över 6 800 internationella studenter studerar idag vid universitetet – mer än en fjärdedel av hela studentkåren.

Universitetet reagerade kraftigt och kallade åtgärden olaglig och repressiv. ”Vi är fast beslutna att försvara Harvards möjlighet att ta emot internationella studenter och forskare från mer än 140 länder. Denna repressaliehotande åtgärd hotar att allvarligt skada både vår gemenskap och nationen som helhet,” säger universitetets talesperson Jason Newton.

Enligt DHS måste Harvard inom 72 timmar lämna över bland annat disciplinära ärenden rörande internationella studenter från de senaste fem åren samt inspelningar av vad man kallar olagliga eller våldsamma händelser. Endast då kan universitetet få en ”möjlighet” att återfå sin certifiering.

Flera internationella studenter vittnar om osäkerhet och frustration. ”Internationella studenter används som spelbrickor i en politisk konflikt mellan Vita huset och Harvard,” säger svenske studenten Leo Gerdén till BBC. ”Det är djupt avhumaniserande.”

Tidigare i år har Trumpadministrationen riktat hårt tryck mot flera andra universitet, bland annat Columbia University, som gick med på långtgående krav för att återfå 400 miljoner dollar i federalt stöd efter att ha tillåtit propalestinska protester. Regeringen har även hotat att dra in upp till 9 miljarder dollar i stöd till Harvard och krävt att universitetet ändrar sina riktlinjer för mångfald, anställningar och akademisk verksamhet.

I mars stämde Harvard den federala regeringen och anklagade Vita huset för att använda federalt stöd som ett verktyg för att tvinga fram politisk lojalitet och tysta oönskade åsikter. I sin stämningsansökan beskrev universitetet regeringens agerande som ett ”existentiellt hot” och en attack mot akademisk frihet och yttrandefrihet.

Samma dag som beslutet offentliggjordes utfärdade en federal domare i Kalifornien ett tillfälligt nationellt förbud mot att dra in utländska studenters visum medan rättsprocesserna pågår. Domaren Jeffrey White, utsedd av George W. Bush, ansåg att administrationens agerande redan orsakat allvarlig skada för hundratals internationella studenter.

Konflikten mellan Trumpadministrationen och Harvard utgör nu ett av de mest uppmärksammade exemplen på en bredare politisering av amerikansk universitetsvärld – där akademisk självständighet, yttrandefrihet och internationellt samarbete ställs mot hårdare krav på lojalitet, övervakning och ideologisk kontroll.